tisdagar som alla andra dagar

Hör du ljudet av tystnaden
ser du hur den färgar våra ansikten gröna
av sorg och skam

Varje kropp är en människa, som liksom du, kunde ha försökt att leta sig fram här
leka sig fram här
och ni hade setts på möllan, på fester, demonstrationer och
i gråtregn på en busshållplats hade ni hälsat kanske frågat hur är läget och sånt där

varje flygplan är den tekniska upplevelsen av en människa som tas ifrån oss
tekniken för att skilja våra hudar åt blir bara effektivare
i drömmarna blir förvaren till eld och skrik
men på morgonen känns murarna hårdare
gränserna mellan dig och dom slutgiltiga

tisdagen den tionde september var precis som alla andra dagar.
Ett flygplan. Tio kroppar. En grönfärgad tystnad.

Varje gång blir vi färre och färre
som gråter och skriker
i tisdags- jag skrek inte.

Men jag vaknade
i som i ett stryptag, bristen av ljud
och uttryck
språk

endast dessa tystnader.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s