vapenvila

Våldet upphör aldrig

men några timmar

är vapenvilor

där man borstar tänder

och skriver brev till 

glömda pojkvänner om

förräderi och förtvivlan

 

Min kropp har blivit en helhet igen

Jag säger jag mår bra

men mer

än så

långsamt börjar jag finna ett språk

utanför livmödrars krampande

 

Spasmer. Kramper. Bränningar. Morfin.

Försäkringskassans blanketter tabletter

Avföring. Matvanor. Morfin.

Smärthantering. Kramper. Morfin.

 

Efter våld

kommer inte styrka

Jag blev fulare

och äldre

än den jag var igår

 

Jag vrider ur mig ur

lederna

vässar naglarna för nästa krig

Jag förbereder mig

för andra slag, som kanske

måste förloras

 

Vapnen vilar aldrig

 

Palestina fortgår

döden och ungdomar

blir till martyrer som blir mural

målningar

för att öka medvetenheten

 

Våldet

vilar

aldrig

våldet vilar

aldrig

Vi är räddare

än vi var förr

Vi är äldre

än vad vi

visste var möjligt

 

I min familj

pratar vi ofta om döden

och redan

som barn

regisserade vi våra begravningar

 

Hur

orkade

de föda

oss

Hur skall

vi orka

föda

oss

hur

kan

någonting

vettigt

växa

här

 

Mödrar i vår jord

som vattnar vissna

blommor

som föder det som

ändå skall förtvina

som underordnar sig det kroppsliga

avfallet

och säger till det

att det var vackert

det är er

vi har att tacka

för att 

vi ännu lever

det är också ofta er

vi ännu lever för

Annonser

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s