Det finns i de vuxna
en längtan tillbaka till andra klockor
Det finns i de vuxna
en desperat illusion om inkludering…
som gör att de fortfarande kryper sig såriga i natten
Ungdomen saknade
kroppar och skulder
Ungdomen mindes sina mödrar
med blodsmak, med ögonvåld
Det finns många fysiska sätt genom vilka du kan återerövra din mänsklighet
Våra mödrar hade förbannat los suecos
vid varje hemkomst men
lärt oss maneer för att själva
kunna dansa andra valser
Våra fädrer hade sagt det finns inte, dessa utslag
men när de såg vad som luktade under soffan
hade de skrikit, som av förvåning,
som om inte de själva var skrivna i möglet
Ungdomen, som föddes efter
folkhem, efter
kommunismen, när inga
andra drömmar fanns
ungdomen var en krets som rörde sig kring eldarna och som inte tillät andra allianser än det som smärtade, ungdomen var inte jag: jag var för feg, för gammal, för barnslig. men jag älskade dem, de befriade mig, de lärde mig att jag var vacker.
ungdomen sa två steg framåt
öppnade dörren till ett krig
som var nödvändigt och
ett upplopp, som var ensamt
ungdomen sa nu bränner vi Sverige,
vi bränner bilarna och litteraturen,
vi bränner sönder allt de legitimerat oss med,
vi bränner pappas diplom som de brände ut hans ryggar
våra mormödrar varnade dem,
klipp er, vad vet en människa f
rån jorden om underjordens eldar
våra mormödrar hade fel, i
dem fanns också underjord,
och mycket snart kommer även hela Sverige brinna.
medan rasisterna långsamt utförde vår förintelse var vi många som trodde de misstagit sig, och därför gick vi ut med representanter som berättade allt om att vi älskade djur, kvinnor och flaggor.
ungdomen var vaksam,
dess mödrar hade längtat och undergått i denna längtan,
ungdomen hade inga dagdrömmar att tillgå.
The weather underground viskade till oss: Det är inte längre möjligt för er att undgå det krig som är vårt, bring the war home, om pereferin går sönder skall centrum slutexistera
Jag tänkte
varför svarar han inte
varför skriver hon inte
Jag tänkte det är så många som kommer lämna oss. Det är sådana tider då folk lämnar.
Jag tänkte, en gång brinner pojkarna och platserna jag älskade ner, det gör mig ont, det gör mig gott, det finns en död i varje födsel.
texter om oss 