jag ville aldrig spränga sönder våra blåsor

Hur vi avdunsas.

Hur varje efterfest

kan komma att se

mitt blödande tandkött

i det kalkade handfatet

 

(riv sönder det där pappret

jag är inte en dikt

du skrivit)

 

Vi är en Läckande översvämning.

Vi gör oss

på en plats av blod och bajs

borstar jag hundra handtag

och en kyss

 

(Du begär mina hesheter

Jag behöver en halstablett)

 

Dansade och dansade

ställde oss i många köer

betalade mycket pengar

för att få komma tillbaka

till toalettbås och rökrutor

 

Om mitt badrum hade varit en privat plats

hade du byggt ett tempel

i avloppens mellanrum

för att hedra dom som avgått

och avlidit ur ett offentligt inre,

som ett ljusbelagt mörker

 

Du känner på de hårda bröstvårtorna

hårstråna som sammanbinds

till klumpar i de små hålen

där saker skall kunna

rinna igenom

 

Vi är ett varigt blod på väg att tillfriskna

nej

Vi är en varningsfärg som sväller

säger du

 

Jag ville bara sluta

ha så ont, Jag ville aldrig

spränga sönder

våra blåsor

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s