….

morsan och farsan är dom piggaste jag känner dom går inte i skogen men dom vaknar varje dag och har barn som har barn och barnen lever trots att i mardrömmarna är allt dött inte svart som är vår färg utan vitblekt i ett radhusområde utanför naturen analkas en katastrof min bae håller mina händer balanserar mig ni vet hur jag är behöver alla andra justerande punkter håller mig uppe men inte själv ett fågelkvitter som saknas jag tittar på alla vackra saker det förklaras för mig att det lever förstår att människor här glömmer en världssmärta försöker förklara för adam

att det där minnet av våld jag inte har upplevt är ett stolt arv för det är det enda jag är och kan ge till någon en kärlekshandling att leta efter människor som kan ta emot bilder av våld det snyggaste jag äger förutom en tröja jag köpte på monkey förra året den är inte för liten en

barnen blir tröttare jag undrar varför vi har mindre ork om det är den förorenade luften eller en förevändning eller en förnimning om att allt ändå är över snart

jag är så förbannad för att jag inte lärde mig att borsta tänderna förrän jag fick panikångest men kanske om inte alla jag umgicks med hade varit så vita och rena hela så kanske det inte hade gjort någonting det börjar bli en förtvivlan i mig jag smeker dem med tungan så ofta jag får tid över känner dem separera lossnadets långsamma process

som vi

här i denna nation

folk säger jag är galen att jag projicerar men någon gång ska jag tappa dom och någon gång ska de förvisa oss det har jag vetat sen jag var liten och därför borstade jag aldrig

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s